Antologier

Väsby berättar – Väsby kertoo

Sverigefinländarna i Upplands Väsby har skrivit historia och jag är en av dem!

Våren 2023 kom antologin med titeln Väsby kertoo – Väsby berättar ut och på pärmsidan läser vi:  ”Sverigefinländarnas historia i Upplands är tätt sammanflätad med den lokala industrihistorien”.

I boken berättar 20 personer om hur livet i Upplands Väsby blev efter flytten från Finland. De flesta hamnade inom industrin, men många började också sitt arbetsliv inom vården, som jag gjorde.

Arton av de utvandrade finländarna har finska som modersmål, två svenska och jag är en av de två. Artikeln jag skrev om mitt liv och mitt första jobb i Sverige har rubriken Jag fick beröm när jag skurade väggarna – Sain kehuja kun kuurasin seinät.

Vertikal 3 och Vertikal 4

Svenska Österbottens Litteraturförening rf har gett ut fyra antologier med samlingsnamnet Vertikal och jag har bidraget med dikter till två av dem.

Vertikal 3 hade tema Horisonter (2014) och Vertikal 4 Kvarken i ord och bild (2021).

Mina dikter heter Flickan på stranden och Stölden, som du kan läsa här:

Stölden
Ljusblå byxor i kraftigt tyg
storfickan ovanför knät med påsytt märke

en broderad hundvalp så söt så söt

sötaste lillhundsbroderiet
som jag stulit från Stockmanns tygavdelning på tredje våningen

Gode Gud klarar jag mig stjäl jag aldrig igen
Gode Gud jag lovar på hedersordochsanning

gör så att ingen kommer och lägger en hand på min axel
och säger följ med här
trycker hårt med istappsfingrar
ringer mamma så hon får skämmas ögonen ur sig
över att alla vet vem hon är
över att hennes unge stjäl

Jakobstad litet Vasa stort Sverige nära

men vi har Stockmann
där man kan stjäla tygmärken med söta hundar
en mark och femtio penni kostade sötmärket
men jag betalade inget som sagt

syr lillhunden på ljusblå byxan i rummet på vinden i smyg
jag är fjorton

man kan fara till Sverige från Vasa!
får jag fara till Sverige jag är hemma till kvällen
nå fara bara säger mamma som inte vet att hon har en tjuvunge

handen på låret på lillhundsbroderiet i bilen
söthunden bränner genom tjocktjocka tyget

jag är på väg
jag har en vit ullig gullig jumper och hjärtat i brand

för att orka ända till Vasa måste man dricka kaffe i Oravais

sen far man över vattnet till Sverige över KVARKEN

KVARKEN är lika fult som RÄFSA som är det fulaste ordet modersmålslärarinnan vet

de som bestämde att KVARKEN skulle heta KVARKEN visste ingenting om psykologi

ingenting om LUMUMMA och TAKETE som skulle bli ord på mångas läppar

min psykologilärare Ludde visste allt om LUMUMMA och TAKETE
vilket är hårt vilket är mjukt frågade Ludde

KVARKEN passar illa till roligt
KVARKEN passar inte alls
när man far över vattnet till Sverige
när man äter mos och knackkorv med brunsås toblerone och franska
pastiller
när hjärtat skuttar i kroppen
när blodet bubblar i ådrorna
och han med lockigt hår frågar om vi ska fara ut på däck och skåda på vågorna
måsarna havet livet